torsdag 29 september 2016

Har svenska museer blivit propaganda-megafoner för HBTQ-rättigheter?


Svenska dagbladets Ola Wong (bilden) har idag en artikel om att svenska museer nu ofta enligt honom förvandlas till propaganda-redskap för mångkultur, feminism och HBTQ-hyllningar.

Det är tråkigt att den här debatten ofta blir polariserande.

1. Å ena sidan finns det de som försöker göra om museer till några propaganda-megafoner för i och för sig vällovliga mål som kampen emot intolerans.

Men givetvis ska historien inte skrivas om för att passa de värderingar som råder idag. Det är i bästa fall fånigt, i värsta fall riskerar det att dölja att många grupper historiskt blivit diskriminerade i olika samhällen.

2. Å andra sidan finns det de som fått för sig att museer alltid tidigare haft som mål att beskriva verkligheten objektivt, innan "PK-människor" började styra vissa verksamheter.

Men museer och statlig kultur har i princip alltid varit en del av maktutövande, det är inget som startats först med nuvarande identitets-politik. Tror ni på allvar att museer som i början av 1900-talet berättade om den rasbiologiska forskningen gjorde det bara för att de var ivriga att vara sakliga och opartiska?

Etablerad kultur har i 1000 år, förmodligen ännu längre, fokuserat på överklass, män, heterosexuella och den etniska grupp som varit störst i ett land. Givetvis speglar det delvis de som haft makten, och man ska inte skriva om historien. Däremot ska man inte heller låtsas som det inte är ett problem att kvinnor, HBTQ-personer, etniska minoritetspersoner, bönder och arbetare sällan fått sin rättmätiga plats i historiska berättelser. Det är bra om statliga museer gör tema-utställningar om HBTQ-personer, samer, romer, kvinnor etc.

Kulturens roll är inte att indoktrinera människor.

Jag är själv HBTQ-person och för mig betyder det där en bekräftelse. Även vi finns i historieberättelserna. Däremot ska syftet med sådana utställningar visa på den bredd av olika grupper som verkat i Sverige, inte att ta ställning emot Sverigedemokraterna eller indoktrinera människor att bli toleranta. Vuxna människor får själva dra sina slutsatser efter att ha besökt tema-utställningar om diskriminerade grupper. Däremot är det givetvis inget fel om lärare tar en debatt om allas lika värde som en uppföljning efter att klassen besökt en sådan utställning.

Kultur som har som främsta mål att sprida propaganda gör det ofta på det konstnärliga värdets bekostnad. Det är när verken vi möter är något otydliga och ger oss fler frågor än svar som vi människor får möjlighet att reflektera om allas lika rätt och värde.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar